Systematik är gruppering av organismer inom biologin. Modern systematik har sina rötter i Carl von Linnés system, i vilket arter grupperades på grundval av bland annat likhet i fortplantningens organ som man kunde observera hos växter. Dagens system för zoologisk klassificering härrör från 10:e upplagan av Linnés verk Systema naturae, ett sätt att systematiskt ordna alla levande varelser.
Linnés grupperingar har sedan reviderats för att bättre överensstämma med släktskapsförhållanden enligt evolutionsteorin. Molekylär systematik, som analyserar släktskap genom jämförelse av organismers arvsmassa, har lett till många revideringar på senare tid, och kommer sannolikt att leda till många fler i den närmaste framtiden.

Om vi tar habaneron som ett exempel så är den indelad som följer:

Här följer ett försök till förklaring av begreppen..
 
Domän
En domän inom systematiken i biologin är den högsta sortens indelning. Alla levande organismer tillhör enligt modern systematik någon av följande domäner:
eubakterier - Bacteria
arkéer - Archaea
eukaryoter - Eukaryota
Virus, som i viss mening kan betraktas som en form av liv, ingår inte i ovanstående indelningssystem, utan behandlas normalt helt separat.
 
Rike
Inom biologin används riken (engelska: kingdom) som näst högsta, tidigare högsta, nivån för systematisk indelning av organismer. Riken indelas i antingen stammar (djur) eller divisioner (svampar och växter). Stammar och divisioner indelas i sin tur i klasser och vidare i bland annat ordningar, familjer och arter.

Division
Division är en grupp inom svamp- eller växtriket. Divisioner motsvaras i djurriket av stammar. En division uppdelas i klasser. Ett exempel på division är fröväxter.
 
Underdivision
Är en undergruppering av division.
 
Gömfröväxter
Till gruppen gömfröväxter eller blomväxter (Angiospermae eller Anthophyta) räknas en stor majoritet av växtarterna, ungefär 250 000. De karaktäriseras av att de har blommor och frukt.
 
Klass
Klass är en grupp inom stammarna inom sexualsystemet i biologin. En klass består av en eller flera ordningar, vilka delas in i familjer.
 
Trikolpater
Trikolpater är den största gruppen bland gömfröväxterna. De kallas också eudikotyledoner (de "sant" tvåhjärtbladiga). Namnet anger att dessa växters pollen har tre stycken svagare punkter (aperturer) i pollenets skal. Aperturer har funktionen att släppa ut pollenslangen, så att den kan föra den manliga könscellen till ägget, som finns nere i fröanlaget under ståndaren.
 
Ordning
Inom den biologiska systematiken är en ordning en undergrupp till klass, och består av en eller flera familjer, vilka delas in i släkten och arter.
 
Solanales
Solanales är en ordning av trikolpater som i nyare klassificeringssystem innehåller fem familjer:
Potatisväxter (Solanaceae)
Vindeväxter (Convolvulaceae)
Hydroleaceae
Montiniaceae
Sphenocleaceae
 
Familj
Inom den biologiska systematiken är en familj en undergrupp till ordning, och består av ett eller flera släkten, vilka delas in i arter.
 
Potatisväxter
Potatisväxtfamiljen (Solanaceae) är en av de största
växtfamiljerna. Cirka 2000 arter ingår, fördelade på över 90 släkten. Några av de arter som finns i familjen är potatis (Solanum tuberosum), tomat (Solanum lycopersicum), aubergine (Solanum melongea), kapkrusbär (Physalis peruviana), paprika och chilipeppar (Capsicum annuum). Den innehåller också många giftväxter, såsom spikklubba (Datura stramonium), bolmört (Hyoscyamus niger), alruna (Mandragora officinarum) och belladonna (Atropa belladonna).
Potatisväxtfamiljen har sitt ursprung på den sydamerikanska kontinenten, men finns nu på alla bevuxna kontinenter.
 
Vetenskapligt namn
Vetenskapligt namn är i västerländsk forskning oftast en blandning av grekiska och latin, och används för att klassificera och systematisera fenomen,  företeelser och egenskaper i samhället och arter av växter, djur, sjukdomar samt inom anatomin. Beroende på forskarsamhällets gemensamma språk för internationell kommunikation och vetenskapligt utbyte ges föremål och företeelser namn inom det aktuella forskningsfältet på detta det vanligast förekommande språket. På grund av det starka latinska inflytandet på dessa namn benämns vetenskapligt namn ibland latinskt namn, men detta är inte att betrakta som vedertagen terminologi.
 
Släkte
Inom sexualsystemet i biologin är ett släkte en grupp inom en familj. Ett släkte består av en eller flera arter.
 
Art
Art eller det biologiska artbegreppet är ett begrepp inom biologi. I biologisk systematik delar man in organismerna i grupper som är nära släkt med varandra och grupper av grupper som är ganska nära släkt med varandra, och så vidare i en hierarki. Art är den grupp som i betydelse ligger närmast vardagsspråkets betydelse för djursort. Som exempel är lejon, tiger och katt både olika djur i vardagsspråket och olika arter i vetenskaplig mening.
 
Länge ansågs artbegreppet som den självklara grundläggande (minsta) enheten i systematiken. Sedan uppkomsten av evolutionsläran har begreppet dock undergått djupgående förändringar. Ändå har man inte lyckats enas om en definition av begreppet. Den nu vanligaste definitionen myntades av Ernst Mayr. Den säger att en art är populationer vars individer kan föröka sig tillsammans men inte med någon individ som tillhör en population som inte tillhör arten.